Fungerande ångfällor viktiga för ekonomi, säkerhet och miljö
Det är av stor betydelse för anläggningens effektivitet att ångfällorna fungerar som de ska.
Ånga är det vanligaste mediet för att distribuera värme i processindustrin. Omkring 80% av den energi som används inom massa- och pappersindustrin går till att generera ånga. Ångsystem förbrukar ungefär hälften av den energi som används inom kemisk industri och oljeraffinaderier.
Ångfällor används i alla typer av anläggningar som distribuerar processvärme. Från tvättinrättningar, som kan ha några stycken, till raffinaderier, som kan ha tiotusentals. Ångfällor som fastnat i stängt läge kan orsaka skador på anläggningen och även personskador. Ångfällor som läcker eller som fastnat i öppet läge orsakar energiförluster.
Ångfällor kan även kallas kondensatavledare eller kondensatfällor.
Effektivt ångflöde
Ångfällan avlägsnar vatten som kondenserats i ledningarna när ångans energiinnehåll överförts till processen. Om ångfällorna inte fungerar kan ångan inte flöda i systemet som den ska och det kan bli svårt att styra processen så exakt som man vill ha den. Minskad energieffektivitet kan orsaka stora kostnader.
När värme tillförs till systemet ökar ångans temperatur, förutsatt att allt vatten i systemet är i form av ånga. Men om det finns vatten i anläggningen kommer det att förångas när värme tillförs, vilket ökar volymen. Detta ökar trycket i anläggningen, samtidigt som man inte får den höjning av temperaturen som man förväntade sig.
Vatten kan även blockera ledningarna och störa processen. Det kan till och med bli skador på anläggningen om ångan i hög hastighet skjuter en volym vatten framför sig, vilket orsakar vattenslag. Vatten som ansamlas på någon plats, exempelvis i en böj, kan få fart av ångflödet och ligga där och snurra runt så att metallen eroderas, i värsta fall tills läckage uppstår.
Spar energi och pengar
Det kondensat som avleds med hjälp av ångfällorna bör återvinnas i största möjliga utsträckning Om ångan ska värmas till 120 grader så är det en klar fördel om man kan starta med vatten som kanske är 80 grader.
Återvinning spar även kemikalier som tillsatts till systemet för att exempelvis hindra korrosion. Kondensat som tappas av måste renas från kemikalier. Nytt vatten som fylls på innehåller mera syre, vilket kan orsaka korrosion i ledningarna – ytterligare an anledning till att inte tappa av mera vatten än nödvändigt.
Förlusterna som orsakas av läckande ångfällor kan vara betydande. En ångfälla som läcker 13,5 kg ånga i timmen förlorar ånga för 17,000 kr per år, om ångan kostar 450 kr per ton att producera. Multiplicerar man det med antalet ångfällor i en anläggning, så förstår man att det rör sig om stora pengar som försvinner. Dessutom får man betala för ytterligare CO2-utsläpp, vilket i det här fallet rör sig om drygt 6,000 kr per år för varje läckande ångfälla.
“Man behöver mäta åtminstone tusen ångfällor innan man övat upp den rätta känslan,” säger Stefan Eriksson på Vimab.
Test under drift
För att säkerställa att ångfällorna fungerar bör man utföra ångfällemätning med jämna mellanrum. Ångfällorna testas under drift. Därför gör man det gärna några veckor innan anläggningen ska stoppas och underhåll kan utföras.
Ångfällans funktion kontrolleras med en ultraljudsmätaren som även måter temperatur. Mätvärdena laddas upp till en dator och analyseras.
– Men det är inte bara att mäta, jobbet kräver även en viss fingertoppskänsla. Jag brukar säga att man behöver mäta tusen ångfällor innan man övat upp den rätta känslan, säger Stefan Eriksson, som är Vimabs expert på ångfällemätning.
Fördelarna med ångfällemätning är många – det är en beprövad process som fungerar, gör anläggningen mer effektiv, spar pengar och minskar miljöpåverkan.