Vimab gör Sverige mer energieffektivt
Ånga ger kraft till stora delar av svensk industri. Utan ånga stannar Sverige.
Ånga startade den första industriella revolutionen och ångan används alltjämt för att distribuera energi i praktiskt taget alla industriprocesser som behöver värme. Många industriella processer använder värme som distribueras med ånga, till exempel livsmedelsindustri, pappersmassa, kemisk industri, oljeraffinaderier och kärnkraftverk. För att bara nämna några.
Ångan används därför att den kan hålla en stor mängd värme i förhållande till sin volym, samt att den är enkel att framställa och distribuera. Värmen överförs till processen med hjälp av värmeväxlare. När värmeinnehållet använts svalnar ångan, kondenseras och blir till varmvatten som med hjälpa av ångfällor kan återföras till ångpannan.
Maximera utbytet
Vimabs uppgift är att se till att ångan används på det mest effektiva sättet och att så mycket som möjligt av dess energiinnehåll omsätts till produktivt arbete. I en anläggning som inte optimerats på något sätt kan så mycket som 45% av energin förloras utan att göra någon nytta.
– Ett visst svinn är ofrånkomligt, men det finns oftast stora besparingar att göra i de flesta anläggningar, säger Sebastian Carlsson som är ansvarig för teknik- och metodiksupport hos Vimab.
– Ånga kostar mellan 450 och 700 kronor per ton att generera, beroende på vilket bränsle som används. Ett ton ånga kan låta som en stor mängd, men det tuggar man sig snart igenom i en stor anläggning. Det finns alltså betydande vinster att göra.
– Jag var med och gjorde service på en stor anläggning där vi var tvungna att köpa in reservdelar för 300,000 kronor efter ångfällemätningen. Det var ju en betydande utgift. Men efter tre månader hörde kunden av sig och berättade att energiförbrukningen gått ner så pass mycket att investeringen redan hade betalat sig.
Effektiv överföring av värme
Ånga är vatten i gasform. När vatten ombildats till ånga har det en stor förmåga att bibehålla värme och att överföra det till processen. Ångan bildas genom att man värmer vatten i en ångpanna. När allt vatten värmts upp till 100 grader finns inget vatten kvar i flytande form och man säger då att ångan är mättad. Ytterligare uppvärmning resulterar då i att ångans temperatur stiger över 100 grader. En del processer kan ha ångtemperatur på upp till 400 grader.
När värmen överförs till processen sjunker ångans temperatur och en del återgår då till flytande form som kondensat.
– Kondenserat vatten har kvar en stor del av sitt energiinnehåll och därför vill man återföra så mycket som möjligt till ångpannan. Det är en stor fördel att börja med 80-gradigt vatten, jämfört med att värma upp kallvatten, säger Sebastian Carlsson.
Allt det här innebär att det finns stora ekonomiska vinster med att effektivisera hanteringen av ånga. Dessutom minskar man processens miljöpåverkan genom lägre energianvändning.
